Blog: Så kan fondsparande och handel med aktier bidra till hållbar utveckling

Många tror att hållbara fonder alltid bidrar till en bättre värld – men stämmer det? Här berättar våra hälsovårdsförvaltare Astrid Samuelsson och Elli Hult om när aktiehandel faktiskt gör skillnad, och varför aktiv förvaltning kan vara avgörande för hållbar utveckling.

Varje dag köper och säljer hållbara fonder aktier på börsen. Men gör denna handel världen mer hållbar? Det är en viktig fråga för Artikel 9-fonder, som liksom vår fond HealthInvest Sustainable Healthcare, har ett tydligt hållbarhetsmål. 

Eftersom de flesta transaktioner sker på andrahandsmarknaden, mellan olika investerare och inte med bolagen i sig, är kopplingen till hur de gör någon reell skillnad ofta oklar. I denna rapport undersöker vi när handel med aktier faktiskt bidrar till hållbar utveckling – och när den inte gör det.  

När gör aktiehandel verklig skillnad?

För att aktiehandel ska bidra till hållbar utveckling krävs två saker:

1. Företaget måste ha betydande finansieringshinder som gör börsen till den främsta källan för nytt kapital.
2. Resultatet av företagets investeringar måste ha en trovärdig och direkt påverkan på hållbar utveckling.

Hälsovård är den enda sektorn som konsekvent uppfyller båda dessa kriterier.

Bolag behöver kapital för att finansiera investeringar i exempelvis forskning och utveckling (FoU), nya fabriker eller expansion till nya marknader. Kapitalet kan komma från vinster, nya aktieemissioner eller lån. När dessa källor inte är tillgängliga, begränsas företagens tillgång till kapital. Företag med stora finansieringsbegränsningar är mer beroende av kapital från börsen än företag utan sådana begränsningar.

Även om stora läkemedelsbolag är extremt lönsamma, tillhör mindre, forskningsinriktade läkemedelsföretag den mest finansiellt begränsade delen av ekonomin (Rajan och Zingales 1998). Detta beror på att de flesta inte har produkter på marknaden som genererar intäkter (Thakor et al. 2017). Lånefinansiering är inte ett alternativ, eftersom största delen av utgifterna går till högutbildad personal, och att de har få fysiska tillgångar att använda som säkerhet.

Att utveckla läkemedel är förknippat med hög risk. Till exempel godkänner regulatoriska myndigheter endast 3,4 % av cancerbehandlingar som påbörjar fas 1-studier (Wong et al. 2019). Mindre än hälften av de läkemedel som når marknaden genererar tillräckliga intäkter för att täcka kostnaderna för FoU och marknadsföring inom tio år efter lansering (Wouters m.fl. 2024). Att sprida denna risk brett genom nyemissioner på aktiemarknaden är ofta det enda realistiska alternativet för att ta in kapital till forskning och kliniska prövningar.

Hälsovårdbolags investeringar i FoU är unika i den meningen att de ofta bidrar direkt till hållbar utveckling. Graden av dödlighet i smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar (som ofta mäts i samband med forskningsstudier) är ett av de mått som FN använder för att följa framstegen för att uppnå hållbarhetsmål 3. Genom kliniska prövningar kan vi få kunskap om nya hälsovårdsprodukters direkta, kausala effekter på hållbarhetsmått.

Fallstudie: Ozempic – försäljningssuccén som bidrar till hållbar utveckling

Bantningssuccén Ozempic har blivit en världssensation, inte minst tack vare kändisar och sociala medier. Bortom hajpen finns det djupare orsaker till att hållbara investerare uppmärksammat preparatet. Såväl kosmetik som hälsokritiska tillstånd driver efterfrågan, och år 2030 väntas marknaden för Ozempic och liknande läkemedel överstiga 100 miljarder dollar.

Allt fler kliniska studier visar att så kallade GLP-1-receptoragonister (den läkemedelsklass där Ozempic med flera ingår) har potential att rädda liv. De minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, vilket är prioriterat i FN:s globala hållbarhetsmål 3: God hälsa och välbefinnande.

Hur stor är effekten? Meta-analyser som kombinerar rön från flera högkvalitativa kliniska studier, ger en positiv bild. En av dessa studier (Sattar et al., 2021) visade att för varje 500 typ 2-diabetiker som får behandling, förhindrar GLP-1-receptoragonister ett dödsfall orsakat av hjärt- och kärlsjukdomar per år. Idag har 500 miljoner människor typ 2-diabetes och antalet väntas stiga till över en miljard 2050 – 2 miljoner dödsfall varje år skulle därmed kunna förhindras. Detta är ett djupgående och mätbart bidrag till Mål 3.4.1, att minska antalet förtida dödsfall orsakade av bland andra hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Teorin bakom: Hur börskapital driver innovation inom hälsovårdssektorn

Oavsett källa – vinster, aktieemissioner eller lån – kostar det alltid att skaffa kapital för investeringar i FoU. Kapitalkostnaden är i grunden det pris ett företag betalar för att få tillgång till medel. När kapitalkostnaden är låg har företag råd att ta större risker, såsom att starta långsiktiga forskningsprojekt som kanske aldrig bär frukt. Men när kapitalkostnaden stiger blir det svårare att motivera sådana riskfyllda investeringar. FoU-utgifterna tenderar då att minska, även om behovet av innovation kvarstår. Nationalekonomer brukar illustrera detta mönster med följande graf, så kallade ”FoU-efterfrågekurvor”:

Olika former av kapital betingar olika kostnader. Att investera företagets egna vinster i forskning är det billigaste alternativet – kostnaden för detta kapital motsvarar den så kallade riskfria räntan, ungefär lika med räntorna på statsobligationer med hög kreditvärdighet och lång löptid. Att ta in nytt kapital genom nyemissioner är komplext och dyrt, och sker vanligtvis bara när tillgången till andra finansieringsformer är begränsad. Ekonomer kallar detta en finansieringshierarki.

När aktieköp inte spelar roll

Stora bolag med stora kassaflöden finansierar vanligtvis sin FoU med kvarhållna vinster. Eventuellt överskott (den lila linjen till höger om den lila cirkeln) används till andra investeringar utanför FoU eller återförs till aktieägarna i form av utdelningar. Vi kan påverka dessa företags hållbarhetsprofil genom att föra dialog med bolagen och rösta på stämmor, men att enbart köpa och sälja aktier innebär bara att ägandet skiftar händer utan att vi påverkar innovationen i hälsosektorn eftersom aktier inte bidrar till finansiering av FoU.

När aktieköp spelar roll

Många innovativa bolag lägger stora belopp på utveckling av nya produkter innan de ens har några produkter på marknaden som kan generera kassaflöde. Dessa läkemedelsbolag i utvecklingsfas utgör en viktig del av HealthInvests portföljer. Dessa företag finansierar sin forskning genom att emittera nya aktier. De är mer beroende av denna form av extern finansiering än någon annan bransch (Rajan och Zingales 1998). Försäljningen av dessa aktier ger ett tillskott av kapital, som sedan investeras i forskning som annars inte hade varit möjlig med företagets kassaflöde. Att tillhandahålla detta kapital i utbyte mot aktier är ett sätt för fonder att bidra till innovation inom hälsovårdssektorn. Notera dock att kapitalkostnaden stiger vid en nyemission, eftersom investerare förväntar sig en högre avkastning (en riskpremie) som kompensation för den risk de tar när de investerar i bolaget.

Andrahandsmarknadens roll

Fonder köper ofta aktier på andrahandsmarknaden. Likviditeten på andrahandsmarknaden minskar den upplevda risken med att äga aktien, vilket i sin tur uppmuntrar fler investerare att delta i nyemissioner. Detta bidrar till att sänka företagets kapitalkostnad och ökar möjligheten att genomföra riskfyllda FoU-projekt (Lazonick och Tulum 2011). Den likviditet som tillförs genom investeringar i finansiellt begränsade företag gör det på så sätt möjligt för mer kapital att flöda in i FoU-investeringar.

Detta får avgörande effekter. Ekonomer har visat att om S&P 500 faller inom 60 dagar efter resultaten från en klinisk prövning, ökar sannolikheten för att nästa fas av prövningen ställs in med 40 % - ett mönster som drivs av finansiellt begränsade företag (Mace 2022).

HealthInvests kriterier för positiv screening

Bolag måste uppfylla åtminstone en avföljande:

• 50%+ av omsättningen utgörs av myndighetsgodkända läkemedel eller vårdutrustning,
• 50%+ av FoU-investeringar riktas motmyndighetsgodkända farmaceutiska produkter eller vårdutrustning,
• 50%+ av omsättningen består av produkter eller tjänster för att utveckla eller tillverka myndighetsgodkända läkemedel eller vårdutrustning,
• 50%+ av omsättningen består av produkter eller tjänster för att förhindra eller diagnosticera allvarliga sjukdomar och tillstånd,
• 50%+ av omsättningen består av hälsovårdstjänster
• eller 50%+ av omsättningen ger tillgång till läkemedelsbehandlingar, vård, digitala hälsovårdstjänster.

Från teori till praktik

Positiv och negativ screening gör skillnad

Inte alla företag inom hälsovårdssektorn, enligt exempelvis Global Industry Classification Standard (GICS), bidrar till de hälsoaspekter som är kopplade till hållbar utveckling. Till exempel klassas företag som fokuserar på djurhälsa eller estetiska behandlingar som hälsovårdsbolag i GICS, men de bidrar inte till hållbarhet enligt definitionen i FN:s globala hållbarhetsmål 3. Andra företag inom GICS-sektorn för hälsovård ägnar sig åt verksamheter som motverkar god hälsa och välbefinnande, till exempel genom försäljning av tobak, alkohol och spelprodukter. För att säkerställa att vi endast investerar i bolag som verkligen bidrar till god hälsa och välbefinnande behövs en robust process för att granska och välja ut företag. Vi använder både negativ och positiv screening för detta ändamål. Negativ screening utesluter bolag med verksamheter som undergräver hälsa och välbefinnande. Positiv screening väljer ut bolag vars produkter direkt stödjer hållbarhetsmål 3.

Balans mellan risk och påverkan

Vår portfölj är utformad för att balansera våra hållbarhetsmål med finansiell risk. Även om vi strävar efter att endast investera i bolag som bidrar till Mål 3 (God hälsa och välbefinnande), är det skillnad på hur olika bolag vi investerar i kan påverka.

Vi fördelar våra tillgångar enligt följande:

• 60–90 % i stabila, lönsamma hälsovårdsbolag
• 5–20 % i bolag som nyligen lanserat produkter på marknaden
• 5–20 % i bolag i utvecklingsfas

Bara en minoritet av våra innehav – främst bolag i utvecklingsfas – kan med trovärdighet hävda att handel med deras aktier direkt bidrar till Mål 3. För övriga innehav måste vår påverkan ske genom aktivt ägande, inklusive röstning och dialog som syftar till att främja bättre bolagsstyrning över tid.

Genom detta diversifierade angreppssätt säkerställer vi en balanserad riskprofil, samtidigt som vi styr kapital mot de bolag där det kan göra störst skillnad.

Aktiv kontra passiv förvaltning

Passiva strategier speglar breda index som domineras av finansiellt starka bolag, och är dåligt lämpade för att driva innovation som främjar hållbarhet. Vår aktiva förvaltning är däremot medvetet inriktad på bolag där kapitaltillförsel verkligen gör skillnad – och på så sätt kan vi stödja innovation inom hälsoområdet på ett sätt som passiva fonder inte förmår.

Ett av de enklaste sätten att illustrera detta på är genom Size-Age Index (SA-indexet), ett mått på finansiella begränsningar som används av nationalekonomer. Det beräknas utifrån ett företags storlek (mätt i bokförda tillgångar) och ålder. Logiken är enkel: yngre och mindre bolag har ofta begränsade interna resurser och sämre tillgång till traditionella kreditkällor, vilket gör dem mer beroende av extern finansiering.

Vi har beräknat SA-index för innehaven i HealthInvest Sustainable Healthcare  och jämfört dem med bolagen i fondens jämförelseindex, MSCI World Healthcare Index (per den 31 december 2024). Själva indexvärdena har ingen enhet (t.ex. kronor, kilo osv) – de är endast avsedda för att jämföra olika företag. Bolag med högre SA-värden är mer finansiellt begränsade, medan de med lägre värden har färre finansieringsbegränsningar.

MSCI World Healthcare Index: De flesta bolag är stora och mogna med god tillgång till kapital. Det illustreras av att huvuddelen av innehaven återfinns nära den vänstra kanten i histogrammet nedan. Eget kapital har därmed liten betydelse för deras investeringsbeslut.

HealthInvest Sustainable Healthcare: Företag i utvecklingsfas, där handel med aktier möjliggör investeringar i forskning och utveckling, är betydligt mer representerade i HealthInvest Sustainable Healthcare jämfört med indexet. Detta illustreras av gruppen företag nära högra kanten i histogrammet nedan (högre SA-indexvärden = större finansiella begränsningar), vilka i stort sett saknas i jämförelseindexet.

Sammanfattning

Handel med aktier bidrar oftast inte direkt till hållbar utveckling, eftersom den görs på andrahandsmarknaden, med bolag som finansierar sin FoU med kvarhållna vinster. Läkemedelsbolag i utvecklingsfas utgör ett undantag. Dessa företag är både finansiellt begränsade och skapar innovationer som direkt förbättrar hållbarhetsindikatorer, såsom sjukdomsspecifik dödlighet. När fonder köper nyemitterade aktier i dessa bolag – eller ökar likviditeten på andrahandsmarknaden och därmed underlättar framtida emissioner – bidrar de till att sänka bolagens kapitalkostnad, vilket gör det enklare att finansiera FoU.

HealthInvest Sustainable Healthcare är medvetet utformad för att dra nytta av denna dynamik. Genom att kombinera investeringar i tidiga innovationsbolag med större, kassaflödespositiva bolag (där vi som aktiva ägande röstar och för dialog) balanserar fonden risk med påverkan.

Passiva hälsovårdsfonder investerar främst i finansiellt starka bolag, och har därför begränsad möjlighet att bidra till innovationsdriven hållbarhet på samma sätt. Vår aktiva förvaltningsstrategi, urvalsprocess och hänsyn till finansieringsbegränsningar är avgörande för att nå våra hållbarhetsmål såväl som våra finansiella mål.

Definitioner

Finansiellt begränsad: Ett företags bristande möjlighet att genomföra alla önskade investeringar i verksamheten, vanligtvis på grund av kreditrestriktioner, beroende av banklån, illikvida tillgångar eller svårigheter att emittera eget kapital. Detta är inte detsamma som finansiell stress, ekonomisk kris eller konkursrisk.

Kapitalkostnad: Kostnaden för att finansiera ett företag. Den kan också ses som den avkastning som kapitalgivare kräver som ersättning för att tillhandahålla kapital.

Utvecklingsbolag: Ett företag som fokuserar på forskning och utveckling med målet att ta nya produkter till marknaden. Dessa bolag har ofta inga godkända produkter och ingen omsättning, förutom eventuella intäkter från strategiska samarbeten med andra företag.

Positiv screening: En metod där man systematiskt väljer ut bolag för potentiell inkludering i portföljen baserat på hållbarhetskriterier.

Negativ screening: En metod där man systematiskt exkluderar bolag från investeringsuniverset utifrån etiska eller hållbarhetsrelaterade kriterier.

Litteratur

Baker M, et al. (2003) When does the market matter? Stockprices and the investment of equity-dependent firms. TheQuarterly Journal of Economics 118:696-1005.

Brown JR, Petersen BC (2009) Why has the investment-cashflow sensitivity declined so sharply? Rising R&D and equitymarket developments. Journal of Banking & Finance 33:971-984.

Brown JR, et al. (2012) Do financing constraints matter forR&D? European Economic Review 56:1512-1529.

Brown JR, et al. (2012) Do financing constraints matter forR&D? European Economic Review 56:1512-1529.

GBD 2021 Diabetes Collaborators (2023) Global, regional,and national burden of diabetes from 1990 to 2021, with projections of prevalence to 2050: A systematic analysis forthe Global Burden of Disease Study 2021. The Lancet402:203-234.

Gordon MJ (1962) The Investment, Financing, and Valuation of the Corporation.

Irwin. Hadlock CJ, Pierce JR (2010) New evidence on measuringfinancial constraints: Moving beyond the KZ Index. TheReview of Financial Studies 23:1909-1940.

Han SH et al. (2024) Public interest in the off-label use ofglucagon-like peptide 1 agonists (Ozempic) for cosmeticweight loss: A Google Trends analysis. Aesthetic SurgeryJournal 44:60-67.

Hubbard RG (1998) Capital-market imperfections andinvestment. Journal of Economic Literature 36:193-225.

Johansson S-E, Runsten M (2023) The Profitability,Financing, and Growth of the Firm: Goals, Relationships,and Measurement Methods. Studentlitteratur.

Lamont O, et al. (2001) Financial constraints and stockreturns. The Review of Financial Studies 14:529-554.

Lazonick W, Tulum Ö (2011) US biopharmaceutical financeand the sustainability of the biotech business model. Research Policy 40:1170-1187.

Mace C (2022) The real effects of equity markets oninnovation. Journal of Financial and Quantitative Analysis58:2522-2552.

Nathan A, ed. (2024) Weighing the GLP-1 Market. GoldmanSachs Global Macro Research. Issue 127.

Rajan RG, Zingales L (1998) Financial dependence andgrowth. American Economic Review 88:559-586.

Sattar N, et al. (2021) Cardiovascular, mortality, and kidneyoutcomes with GLP-1 receptor agonists in patients withtype 2 diabetes: A systematic review and meta-analysis ofrandomized trials. The Lancet Diabetes & Endocrinology 9:653-662.

Sertkaya A, et al. (2024) Costs of drug development and research and development intensity in the US, 2000-2018. JAMA Network Open 7:e 2415445.

Thakor RT, et al. (2017) Just how good an investment is the biopharmaceutical sector? Nature Biotechnology 35:1149-1157.

Wong CH, et al. (2019) Estimation of clinical trial successrates and related parameters. Biostatistics 20:273-286.

Wouters OJ, et al. (2024) Sales revenues for newtherapeutic agents approved by the United States Food andDrug Administration from 1995 to 2014. Value in Health 27:1373-1381.