HealthInvest i media: Vad ska ersätta läkemedelsjättarnas intäkter när patenten faller?

Under sommaren har Affärsvärlden återkommit till HealthInvests förvaltare Elli Hult i en serie intervjuer om läkemedelsbranschens omställning. Tre av artiklarna kretsar kring en underliggande fråga: vad händer när över 300 miljarder dollar i försäljningsvärde tappar sitt patentskydd?

Elli Hult medverkade i fyra intervjuer i Affärsvärlden om läget i hälsovårdssektorn – från riskvilja och kapitalflöden till strukturomvandlingen i den globala läkemedelsindustrin.

Patentstupet påverkar branschen

Ett åtetkommande tema i intervjuerna är det så kallade patentstupet. Fram till 2030 förlorar läkemedel motsvarande över 300 miljarder dollar i försäljningsvärde sitt skydd. När ensamrätten upphör tar generiska preparat ofta snabbt marknadsandelar, vilket ger ett kraftigt intäktstapp för originalläkemedlet.

Konsekvensen är ett intensifierat sökande efter nya läkemedelskandidater. Som Elli beskriver det, forskar bolagen både själva och köper in kandidater utifrån – utan att räkna med att allt ska fungera.

Kina har blivit jaktmark

För ett decennium sedan sågs kinesisk läkemedelsindustri främst som ett hot i form av generika och kopior. I dag betalar ledande amerikanska och europeiska bolag miljardbelopp för rättigheterna till kinesiskt utvecklade läkemedel.

Elli pekar ut var framstegen varit snabbast: genmedicin, cellterapier, avancerade antikroppsläkemedel som bispecifika antikroppar och ADC, samt obesitas.

En avgörande faktor är den regulatoriska miljön. Kliniska studier kan startas väsentligt snabbare än i väst, där formaliakraven är högre, vilket gör det möjligt att iterera snabbare i utvecklingsarbetet. Kinas koncentrerade sjukhussystem och stora befolkning gör det dessutom enklare att rekrytera studiepatienter.

Utvecklingsmodellen kallas fast follow – forskarna utgår från ett mål eller en mekanism som redan visat lovande resultat och utvecklar en förbättrad version, exempelvis med bredare användningsområde eller färre biverkningar. Metoden sänker en del av den vetenskapliga risken utan att preparaten blir direkta kopior.

Hittills har de flesta kinesiska bolagen stannat vid forskning och avstått från att bygga egna globala säljorganisationer. Ett undantag är BeOne Medicines, med kinesisk bakgrund, huvudkontor i Schweiz och en egen kommersiell organisation. Bolaget ingår i HealthInvest Sustainable Healthcare.

USA fortsatt tyngdpunkt

Trots Kinas framsteg är USA fortfarande den marknad där merparten av innovationen sker – en kokande kittel, där bolagen ligger i hubbar som knoppar av nya bolag i närheten. Kombinationen av universitet, kapital och kommersiell kompetens är unik.

För svensk del är bilden mer blandad. Forskningen och universiteten håller hög klass, men förutsättningarna för den finansiering som krävs i de här sammanhangen är inte lika starka, beskriver Elli.

Riskviljan tillbaka i sektorn

I en bredare sektorgenomgång beskrivs hur riskviljan återvänt till hälsovård efter ett motigare 2025. Elli pekar på tre drivkrafter: att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA reverserat flera kontroversiella beslut, vilket tolkats som en normalisering; fortsatt hög M&A-aktivitet; samt en rotation av kapital från AI och teknik till biotech.

Hon noterar också ett ökat intresse från generalister, globalförvaltare som söker upp biotechanalytiker, och att de kapitalflödena är stora när de väl kommer.

Några av de innehav Elli lyfter är Revolution Medicines, Sobi, BioArctic och Camurus, samt skillnaden i tillväxtprofil mellan Eli Lilly och Novo Nordisk.

Läs artiklarna på affarsvarlden.se (betalvägg):

När patenten faller står Kina redo –”Bygger städer av bolag”
Hälsovårdsförvaltaren: ”Inte den mest attraktiva affären”
Hälsovårdsförvaltaren efter lyftet: ”En fantastisk historia”
Hälsovårdsförvaltaren: ”Kan vara köpläge i Astra”