Ljusning i hälsovårdssektorn?

Molnen ser nu ut att skingras i hälsovårdssektorn efter månader med tullfrossa, politiskt stök och hot om prispress på läkemedel.

Det är ingen överdrift att säga att det varit ett händelserikt år i hälsovårdssektorn. Läkemedelsaktier har dämpats på börsen från flera håll, med omorganisation av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten, vaccinskepsis och inte minst av president Donald Trumps utfall mot sektorns prissättning på den amerikanska marknaden. I maj utfärdade Trump en exekutiv order om ”Most Favored Nation” (MFN) om att amerikaner inte ska betala mer för läkemedel än utvecklade länder.

Investerar i forskning om nya läkemedel

Hans resonemang påminner om frågan om vem som ska betala för försvarsalliansen NATO: i USA är priset på innovativa läkemedel idag ungefär dubbelt så högt och landet står för en oproportionerligt stor andel av den globala läkemedelsforskningen och -utvecklingen.

I somras skickade Trump-administrationen därför brev till vd:arna för 17 läkemedelsbolag med en rad krav. Ett av dessa var att MFN-priser ska omfatta Medicaid (sjukvårdsförsäkring för de med låga inkomster) och nylanserade läkemedel. Tidsramen för att komma till en prisförhandling var 60 dagar.

Under tiden pågick intensiva samtal bakom lyckta dörrar. Så till slut annonserades det första avtalet, med läkemedelsjätten Pfizer, som undertecknades under en medialt uppmärksammad ceremoni i Vita huset. Bolaget gick med på att sänka priserna på läkemedel inom Medicaid och via direktförsäljning av ett antal läkemedel till konsumenter via den nya statliga plattformen ”TrumpRx”. De lovar dessutom investeringar i USA på 70 miljarder dollar. I utbyte får Pfizer ett treårigt uppskov från planerade läkemedelstullar.

Prenumerera på Astrid och Ellis månadsbrev

Uppåt för läkemedelsaktier

Efter det följde svensk-brittiska Astra Zeneca efter med ett snarlikt avtal som bland annat ska ge patienter med kroniska sjukdomar en rabatt på upp till 80 procent av listpriset vid försäljning direkt till konsument. Fler bolag väntas annonsera avtal inom kort.

Nyheterna om avtalen fick läkemedelsaktier att studsa upp på bred front. Överlag ser nu orosmolnen ut att skingras. EU-tullarna är klara, stöket på USA:s olika myndigheter relaterade till hälsovård har fortsatt men den viktiga FDA fungerar ungefär som tidigare. Vi ser också att bolagen hanterar kraven på att flytta tillverkning till USA väl och tuffar på. Nu går vi in i rapportsäsongen för det tredje kvartalet men sett till andra kvartalet i år har de levererat bra, och många har även höjt sina prognoser för helåret. Flera hälsovårdsbolag har redan utlovat stora investeringar i läkemedelsfabriker i USA (investeringar på över 400 miljarder dollar totalt). Tullar på 100 procent är därmed osannolika i de flesta fall.

Gynnsamma avtal för läkemedelsbolagen

Även om Astra och Pfizer gått Trump till mötes med dessa enorma investeringsprogram i USA ser vi snarast avtalen som en framgång för de stora bolagen. De sänker visserligen priserna, men i väldigt små segment. Framförallt gäller det Medicaid som i Pfizers fall står för mindre än fem procent av försäljningen. Det är med andra ord ett smart avtal för båda parter, som ger Trump en seger men samtidigt inte innebär någon stor skillnad för Pfizer.

Via TrumpRx-plattformen kommer konsumenter kunna handla Pfizers och Astras preparat direkt från bolagen, utan mellanhänder. De får visserligen stora rabatter på listpriserna men kanalen är liten och få patienter tros komma att använda den.

Visar styrka

Några av de hälsovårdsbolag som utmärker sig under året finns i fonden HealthInvest Sustainable Healthcares topp tre största-lista: däribland svensk-brittiska AstraZeneca som förra kvartalet rapporterade rejäl acceleration för hela sin onkologiportfölj. Ett annat är AbbVie, med stark tillväxt och höjda prognoser för det viktiga immunologisegmentet. Flera forskningsprojekt inom cancer och neurologi ser också lovande ut.

Biotekniksektorn föll rejält i samband med de första utspelen om tullar i april. Men sedan dess har många bolag återhämtat sig. Amerikanska BridgeBio går starkt framåt med ett läkemedel mot hjärtamyloidos, en sjukdom som upptäcks i allt större omfattning och där behovet av behandling växer snabbt.

Ett annat bioteknikbolag, danska Genmab, befinner sig i ett intressant läge och har tagit stora kliv framåt inom både forskning och förvärv. Deras egenutvecklade produkter visar goda resultat, exempelvis inom blodcancer. Ett annat läkemedel ("smart cellgift”) som kommit in via ett förvärv kan ge bättre effekt och mindre biverkningar än andra behandlingar för äggstockscancer. Det väntas även vara verksamt för andra cancerformer. Marknadens estimat för produkten har ökat.

Också spanska Almirall, som bland annat är inriktade på hudsjukdomar, och amerikansk-kinesiska onkologispecialisten BeOne hör till dem som tuffat på bra under året.

Vändning för hälsovård?

Gapet mellan hälsovårdssektorn och bredare marknader är historiskt högt sett på tio år, men värderingsskillnaderna ser nu ut att minska. Det finns tecken på att vinden har vänt, även om riskerna ännu inte är helt undanröjda. Sektorn gynnas av en mildare politisk ton och ökade investeringar, samtidigt som innovationstakten förblir hög och flera bolag har levererat uppmuntrande resultat under året.

M&A-aktiviteten har också tagit fart igen med flera uppköp på senare tid. Även detta är ett positivt tecken. Bolagen mår generellt sett bra och det bådar för ett intressant läge i hälsovårdssektorn.