Spara för en bättre hälsa

Kapitalförvaltare tar nu avstånd från hållbarhetsmärkningar, och investerare har tagit ut kapital från hållbarhetsfonder sex kvartal i rad. Orsaken är att hållbarhetsfrågor inte blivit en verklig källa till värde i många strategier – hade de varit det, hade de varit svårare att överge. I den här bloggen förklarar vi hur hållbarhet och värdeskapande hänger ihop i vår egen strategi, och varför vi står fast vid vårt arbetssätt trots att sentimentet på marknaden svänger.

Utvecklingsbolag: värdeskapande och hållbarhetsavtryck

Vi investerar 5–20 procent av fondens kapital i utvecklingsbolag, alltså bolag i tidig fas som fokuserar på forskning och utveckling. Dessa saknar inte sällan både godkända produkter och återkommande intäkter. De har begränsad tillgång till traditionell finansiering som lån eller obligationer, eftersom de saknar fysiska tillgångar att använda som säkerhet, och deras patent anses riskabla. Därför är de helt beroende av eget kapital från investerare.

Prenumerera på HealthInvests nyhetsbrev

Många av dessa bolag utvecklar behandlingar för icke-smittsamma sjukdomar, vilket stöder FN:s hållbarhetsmål 3.4 om att minska förtida dödsfall i sådana sjukdomar. Genom att finansiera utvecklingsbolag bidrar vi till att innovationer faktiskt når marknaden – och därmed tillför en bredare samhällsnytta. Detta är vår mest direkta sätt att bidra till HealthInvest Sustainable Healthcares hållbarhetsmål: god hälsa och välmående för alla.

Utvecklingsbolag köps ofta upp av större läkemedelsbolag till stora premier, ibland över 200 procent på aktiens slutkurs vid affärens tillkännagivande (Sowlay och Lloyd 2010). Index brukar inte omfatta utvecklingsbolag och kan därför inte skapa detta värde. Att investera i utvecklingsbolag ger oss möjlighet att både bidra till hållbar utveckling och bidra till fondens värdetillväxt inom ramen för vår strategi.

Därför förvärvar storbolagen små biotekföretag

Fram till mitten av 1980-talet bedrev läkemedelsjättarna stora delar av forskningen på egen hand. En rad strukturella skiften förändrade dock modellen. Med Hatch-Waxman-lagen 1984 förenklades läkemedelsansökningar för generiska läkemedel, mellanhändernas priser pressades och kostnader och risker vid utveckling av nya läkemedel ökade. Dessutom ändrades amerikansk skattepolitik vilket gynnade venture capital-marknaden (Shepherd 2018). Tillsammans ledde dessa faktorer till att riskerna flyttades till mindre, oberoende bolag .

Idag delas arbetet mellan små och stora företag. Små företag samarbetar ofta med universitet, och står för nya upptäckter och preklinisk utveckling. Stora bolag tar hand om kliniska prövningar, godkännanden och global marknadsföring. Att köpa läkemedelskandidater som redan passerat tidiga hinder är ofta mer effektivt och mindre riskabelt än att utveckla dem själva från start.

Denna modell dominerar nu branschen: 60–70 procent av de läkemedel som storbolagen säljer beräknas komma från mindre bolag, och minst 74 procent av de nya läkemedel som godkänns i USA utvecklas externt (Schuhmacher, Grinchenko et al. 2025; Shepherd 2018). Genom dessa förvärv kan de stora läkemedelsbolagen fylla på portföljen i takt med att gamla patent förfaller, och på så sätt upprätthålla lönsamheten.

M&A-aktiviteten är fortsatt hög historiskt sett, även om takten är långsammare än under bubbelåren.

Det har funnits oro för att regulatoriska reformer skulle kunna bromsa innovationstakten eller minska M&A-aktiviteten, vilket skulle begränsa denna kanal för värdeskapande. Exempelvis befarades att Inflation Reduction Act i USA skulle minska prissättningskraften och incitamenten för tidig utveckling. Dock visar aktuell forskning att denna farhåga inte realiserats (Dao och Ledley 2025). Som figuren ovan visar, är M&A-aktiviteten fortsatt hög historiskt sett, även om takten är långsammare än under bubbelåren. Den generellt sett höga M&A-takten jämfört med tidigare decennier förväntas inte avta, förutsatt att inga dramatiska regeländringar, såsom helt slopad generikakonkurrens, skulle införas.

Fallstudie: Iveric Bio

Åldersförändringar i gula fläcken (även kallat makuladegeneration, AMD) orsakar nästan 9 procent av all blindhet i världen och är den vanligaste orsaken till blindhet i utvecklade länder, särskilt i Europa. Uppskattningsvis hade 196 miljoner människor AMD år 2000, och antalet väntas stiga till 288 miljoner till 2040 på grund av en åldrande befolkning.

Sjukdomen drabbar oftast båda ögonen och påverkar livskvaliteten avsevärt. Forskare uppskattar att blindhet leder till 49 miljarder dollar i förlorad ekonomisk produktivitet i Europa och 411 miljarder dollar globalt. Per patient är AMD betydligt dyrare än andra vanliga orsaker till synnedsättning, såsom grå starr.

Iveric Bio

Bilden överst visar normalt seende, och bilden under nedsatt syn till följd av AMD. Det är alltså inte förvånande att patienter med avancerad AMD ofta har svårt att klara sig själva och hantera vardagsaktiviteter.

Bioteknikbolaget Ophthotec grundades 2007 för att utveckla nya behandlingar för AMD. Efter att ha finansierats via riskkapital, noterades bolaget på börsen 2013 för att finansiera kliniska prövningar av läkemedlet pegpleranib. Studierna gav dock inte önskade resultat, varpå bolaget bytte forskningsinriktning och namn till Iveric Bio.

Efter detta tog Iveric in nytt kapital via flera stora nyemissioner för att utveckla genterapier baserade på akademisk forskning. Det ledde fram till läkemedlet avacincaptad pegol, för behandling av en avancerad form av AMD vid namn geografisk atrofi. En central mekanism i sjukdomsutvecklingen är att komplementsystemet (en uppsättning proteiner som ingår i immunsystemet) blir överaktivt, vilket orsakar inflammation och celldöd i gula fläcken. Kliniska prövningar visade att läkemedlet hade en signifikant bromsande effekt på geografisk atrofi (Jaffee et al. 2021; Khanani et al. 2023).

Strax innan FDA-godkännandet förvärvades Iveric av Astellas, en av världens 30 största läkemedelstillverkare, till en premie på 64 procent. Läkemedlet lanserades sedan under namnet Izervay.

Iverics resa visar hur börsfinansiering kan driva både innovation och hållbarhet. Bolaget var redan börsnoterat när de fokuserade om på avacincaptad pegol, och det kliniska programmet finansierades av nytt kapital från aktiemarknaden. Det gjorde det möjligt att ta fram en ny behandling för en utbredd icke-smittsam sjukdom – ett tydligt exempel på hur kapital till utvecklingsbolag kan stödja FN:s mål om minskad förtida dödlighet, och samtidigt skapa långsiktigt värde för investerare.

Incitament spelar roll

Den legendariske investeraren Charlie Munger lär ha sagt: ”Visa mig incitamenten, så ska jag visa dig resultatet.” I investeringsbranschen är incitament ett viktigt styrmedel för beteenden. För stora institutioner som både förvaltar fonder och kontrollerar distributionsnätet kan strukturen späda ut incitamenten att prioritera avkastning och hållbarhet (Florensten m.fl. 2022). Som oberoende förvaltare har vi andra incitament. Vi är beroende av resultat för att förtjäna och behålla våra kunders förtroende. Det ger oss en naturlig koppling mellan hållbarhet, aktiv förvaltning och långsiktiga resultat.

Av Elli Hult och Astrid Samuelsson

Definitioner

Åldersförändringar i gula fläcken (AMD): Ögonsjukdom som ger suddig syn och uppstår när gula fläcken (som styr skarp syn rakt fram) skadas. Största riskfaktorer är hög ålder (70+), rökning, tidigare operation för gråstarr och ärftlighet.

Avacincaptad pegol: Vid geografisk atrofi kan immunförsvaret överreagera mot gula fläcken pga blodprotein C5. Avacincaptad pegol bromsar sjukdomen genom att hindra att C5 delar sig och triggar attack mot ögats celler.

Utvecklingsbolag: Företag som fokuserar på forskning och utveckling, ofta utan godkända produkter eller kontinuerliga intäkter, utöver eventuella partnerskap.

Finansiellt begränsat: Ett bolag som inte kan göra alla önskade investeringar, oftast på grund av kreditrestriktioner, beroende av banklån, svårigheter att sälja tillgångar eller problem att ta in nytt eget kapital. Detta är inte samma sak som att ha ekonomiska svårigheter eller riskera konkurs.

Geografisk atrofi: Avancerad form av AMD där delar av makulan dör, vilket försämrar synen över tid och kan till slut ge total synförlust.

Källor

Bioy, H. et al. (2025). SFDR Article 8 and Article 9 Funds: Q1 2025 in Review. Tech. rep. Morningstar.

Büssgen, M. and T. Stargardt (2024). To merge or not to merge? The impact of mergers and acquisitions on corporate success in the pharmaceutical industry. Managerial and Decision Economics 45, 2196–2209.

Chakravarthy, U., E. Biundo, et al. (2017). The Economic Impact of Blindness in Europe. Ophthalmic Epidemiology 24, 239–247.

Chakravarthy, U., T. Y. Wong, et al. (2010). Clinical risk factors for agerelated macular degeneration: a systematic review and meta-analysis. BMC Ophthalmology 10, 31.

Dao, H. and F. D. Ledley (2025). Sustaining pharmaceutical innovation after the Inflation Reduction Act: trends in R&D spending, equity investment, and business development. Drug Discovery Today 30, 104394.

Florentsen, B. et al. (2021). How Important is Affiliation Between Mutual Funds and Distributors for Fund Flows? Review of Finance 26, 971–1009.

Higgins, M. J. and D. Rodriguez (2006). The outsourcing of R&D through acquisitions in the pharmaceutical industry. Journal of Financial Economics 80, 351–383.

Jaffe, G. J. et al. (2021). C5 Inhibitor Avacincaptad Pegol for Geographic Atrophy Due to Age-Related Macular Degeneration: A Randomized Pivotal Phase 2/3 Trial. Ophthalmology 128, 576–586.

Khanani, A. M. et al. (2023). Efficacy and safety of avacincaptad pegol in patients with geographic atrophy (GATHER2): 12-month results from a randomised, double-masked, phase 3 trial. The Lancet 402, 1449–1458.

Lo, A. W. and R. T. Thakor (2022). Financing Biomedical Innovation. Annual Review of Financial Economics 14, 231–270.

Marques, A. P. et al. (2022). The economics of vision impairment and its leading causes: A systematic review. eClinicalMedicine 46, 101354.

Schuhmacher, A., K. Grinchenko, et al. (2025). A case study assessing the impact of M&A and licensing on FDA drug approvals of leading pharmaceutical companies. Drug Discovery Today 30, 104306.

Schuhmacher, A., M. Hinder, et al. (2023). Analysis of pharma R&D productivity – a new perspective needed. Drug Discovery Today 28, 103726.

Shepherd, J. (2018). Consolidation and innovation in the pharmaceutical industry: The role of mergers and acquisitions in the current innovation ecosystem. Journal of Health Care Law & Policy 21, 1.

Sowlay, M. and S. Lloyd (2010). The current M&A environment and its strategic implications for emerging biotherapeutics companies. Journal of Commercial Biotechnology 16, 109–119.

Thakor, R. T. et al. (2017). Just how good an investment is the biopharmaceutical sector? Nature Biotechnology 35, 1149–1157.